Som jag skrev i förre inlägget har det verkligen blivit en berg och dalbana med Zoey. Redan dagen efter inlägget var jag på utställningsträning med henne vilket blev en smärre katastrof. Hon drog i kopplet som en riktig idiot, vägrade att lyssna och vid kontaktförsök hoppade hon på mig och bet mig i armarna. Alla andra valpar skötte sig såklart som proffs medan jag stod i ett hörn och skämdes. På vägen hem brast det och för första gången började jag gråta över hennes beteende. Nu förstår jag verkligen hur mamma kände sig på kurserna med Lexie! Lexie betedde sig så varenda gång till skillnad mot Zoey som är så duktig annars.
Vi fortsatte dock att träna på att springa fint hemma vilket gick jättebra. Tyvärr var jag så feg att jag inte vågade gå på den andra träningen eftersom jag trodde att hon skulle skämma ut sig igen. Det är en sak att springa fint när man är ensam med matte men att springa fint i en ring med tio andra hundar framför och bakom en samtidigt som det står folk och hundar runtomkring är en helt annan sak.
Kan lova att jag var lagom nervös när det till slut var dags för den riktiga utställningen som ägde rum den 20:e maj i Lerum. Jag var beredd på det värsta men fina lilla Zoey skötte sig utmärkt =) Hon stod jättefint och sprang i ringen utan att dra särskilt mycket. Både jag och Peter var superstolta och det hela slutade med att hon knep tredjeplatsen! Nu har jag fått blodad tand och vill gärna ställa ut henne mer. Jag ska hålla utkik efter någon utställning hemma i småland så att mamma och pappa också kan komma och titta =)
Pappa Tårtan var med på utställningen och hejade. Här sitter han och tittar på husses macka som ser väldigt god ut =)
Några dagar efter missödet på utställningsträningen blev det istället en riktig glädjedag. Vi skulle träna henne på att vara ensam och som vanligt började vi att ta på oss när hon hade lagt sig ner och var lugn. Då händer det! Hon reser på sig när hon hör oss vid dörren men när hon märker att hon inte får följa med vänder hon och lägger sig igen =) Väl tillbaka igen ligger hon fortfarande kvar och där var vi äntligen över det stora hindret. Efter det har hon fått vara ensam 30-40 min flera gånger i veckan och det fungerar jättebra. Eller ja, hon har nyss kommit på att hon når upp till diskbänken så två gånger har hon tagit disktrasan och bitit sönder. Eftersom hon inte har någon tidsuppfattning passade vi i helgen på att lämna henne en längre stund. Vi var borta i två timmar och väl hemma igen hittade jag henne snarkandes i sin bädd. Det krävs fortfarande träning men nu har det äntligen släppt =)
På hunddagiset har hon fått flytta in till en rottweilerblandning och en riesenschnauzer som hon tydligen trivs jättebra med. Personalen säger att hon är en mästare på godissök och att hon nu kan koppla av och sova ordentligt på eftermiddagen. Tydligen gör hon fortfarande inne ibland men det är svårt att veta varför när man inte är där och ser det..
Annars så växer hon sakta men säkert och väger nu 16 kg. Troligtvis växer hon inte så mycket mer på höjden (kanske 7 cm) men hon kommer att biffa till sig en hel del. Just nu ser hon väldigt ranglig ut men jag hoppas att hon växer på sig under sommaren. Vi har övat mer på koppelträningen och nu drar hon inte lika mycket. Inkallningen går fortfarande bra i skogen men jag vet inte hur den är i övrigt. Det blir inte tillfälle att testa på så många andra ställen men man kanske kan passa på under kvällarna när det inte är så mycket folk och hundar ute.
Hon har även fått prova på att bada i havet för första gången i sitt liv. Hon är inte alls rädd för vattnet utan går direkt ut i det och har t.o.m tagit några simtag. Hon verkar dock tycka att det är lite läskigt när hon inte bottnar längre för då börjar hon dra in mot land igen. Jag har köpt en vattenleksak till henne som hon var väldigt förtjust i så den ska vi leka med så fort det blir varmare igen =)
Det får vara allt för den här gången. Ska försöka skriva i morgon igen och lägga upp lite fler bilder.
