Juvenil vaginit

Yes nu är det så att Zoey har fått något som kallas juvenil vaginit. Jag har den senaste veckan märkt att hon har slickat sig rätt mycket runt bakdelen. Jag tänkte inte så mycket på det men igår såg jag att hon hade lite intorkat kiss på insidan av låren och runt vulva så vi duschade av henne ifall det var det som störde henne. Duschen var lite läskig först men hon skötte sig jättebra =) Vid den dagliga genomgången av kroppen idag såg jag att hon var lite röd på magen (troligtvis av duschen) samt att hon hade lite grönaktiga flytningar. (Utgår ifrån att det mest är kvinnor som läser här så ni är nog inte så känsliga för sånt här). Det här är ju något som man som djursjuksköterska borde kunna men jag har bara lärt mig om flytningar i samband med löp eller valpning så jag fick snällt googla om ämnet. Det visar sig alltså att hon har fått juvenil vaginit, slidkatarr. Det är tydligen väldigt vanligt hos tikvalpar och brukar försvinna vid första löpet. Vanligtvis har de det utan påverkan på allmäntillståndet och då gör man inget speciellt åt det. En del använder sig dock av c-vitamin som de ger valpen eller smörjer in vulva med yoghurt eller fil. Jag tempade henne och hon hade ingen feber och allmäntillståndet är precis som det ska vara så jag avvaktar tills på onsdag då hon till veterinären för sin vaccination så får vi se om de tipsar om fil eller något annat =)

Igår upptäckte jag även att hon är lite rödknottrig på insidan av öronlapparna. Hon har varit lite kladdig i dem tidigare men på ett normalt sätt så jag har torkat ur dem en gång. Hon kliar sig inte, skakar inte på huvudet eller håller det snett som kan vara tecken på otit, örininflammation så jag får helt enkelt avvakta och se om det lägger sig.

Så dagens tips blir:

• Tikvalpar får ofta slidkatarr vilket är ofarligt så länge de inte har påverkat allmäntillstånd
• Ha gärna en daglig undersökning av din hund. Jag passar på när hon ligger och vilar. Dels kan du upptäcka förändringar snabbare vilket kan vara väldigt viktigt då man kan sätta in eventuell behandling snabbare och sjukdomstillståndet inte hinner gå så långt.  Du får även en tydligare bild av när problemen började vilket är värdefullt för veterinären. (Söker du för något kan du räkna med att vi frågar "Hur länge  har problemet pågått?")
  Sist men inte minst, du lär dig hur kroppen ser ut när den är frisk.

För att förtydliga den sista meningen kan jag ta ett exempel från min kära pappa. Plötsligt en dag ringer han till veterinärstationen jag sommarjobbade på och får först prata med min veterinär. Veterinären tittar lite bekymrat på mig och sträcker över luren samtidigt som hon säger att vår hund har blivit skadad.

Jag: "Vad är det som har hänt?!

Pappa: " En katt klöste henne i ansiktet. Hon blöder från kinden och läppen är kluven"

"Är läppen kluven!! Hur då?!"

"Ja överläppen är helt kluven mitt itu"

" Men gud! Blöder det mycket? Hur djupt?"

"Det blöder ingenting"

" Blöder det inget??" Här börjar jag ana oråd! " Var exakt är läppen kluven?"

" Hm precis under nosen. Det börjar vid nosbasen och fortsätter ner"

"Du menar inte den där naturliga klyvningen som alla hundar och katter har?

" Vilken klyvning? Jag brukar inte tänka på hur hon ser ut i vanliga fall..

Det blev ett gott skratt och en påminnelse om hur viktigt det är att faktiskt veta hur din hund egentligen ser ut =)

Ser ni var hennes läpp är kluven? ;)

En bild på Zoey när hon hjälpte mig med tvätten häromdagen. Ser lite sorgsen ut =)